Förtröstan
Mänskobarn, vet att du ibland kan känna vilsenhet
När du står på jorden i din litenhet
Och ovanför på himlen blundar stjärnorna
Mänskobarn, vägen kanske känns som en oändlighet
Som den bara leder bort i ovisshet
Men ljuset bor i natten och i skuggorna
Du är älskad där du går
Någon ser, någon tar din hand
Någon följer dina spår
Leder dig hela vägen fram
Du är alltid älskad där du går
Mänskobarn, när din natt är mörkast har den redan vänt
Följ din väg i ljuset som ditt hjärta tänt
Och ovanför på himlen lyser stjärnorna
För du är älskad där du går
Någon ser, någon tar din hand
Någon följer dina spår
Leder dig hela vägen fram
Du är alltid älskad där du går
Du är älskad där du går
Någon hör, någon rör din själ
Det finns någon som förstår
Allt du gör, någon vill dig väl
Du är alltid älskad där du går
Kommentarer
Trackback
