Tålamod
"Tålamod är visdom. Det visar att vi förstår och accepterar att ibland måste saker och ting få utvecklas i sin egen takt. Ett barn kanske försöker hjälpa fjärilen att komma ut genom att öppna puppan. Det är sällan till någon glädje för fjärilen. Som vuxen vet man att fjärilen bara kan komma ut i sin egen takt, att man inte kan påskynda processen"
/Jon Kabat-Zinn
Tålamod och visdom. En ständig balansgång mellan att få saker att hända och att låta saker hända. Frågan är om vi vuxna verkligen vet att man inte kan påskynda processen. Kanske är vi alla barn. Välvilliga men otåliga. Kanske vet vi, förvisso, på ett intellektuellt plan att fjärilen bara kan komma ut i sin egen takt, men lik förbaskat finner vi oss själva stående vid puppan med kliande fingrar.
Tålamod. Tåla mod. Att tåla mod. Kanske krävs det mod för att vara tålmodig. Kanske skyndar vi på av rädsla, när vi står där och krafsar på puppans skal för att fjärilen ska komma ut snabbare.
På många sätt tycker jag nog att jag är en tämligen modig person. Jag försöker att våga mig utanför mina trygghetszoner, jag vågar ofta gå mot strömmen, jag vågar öppna mitt hjärta och jag vågar utmana mina rädslor. Däremot vill jag gärna påskynda processer. Inte alltid, inte när det gäller mitt jobb t.ex. Inte när det gäller barns utveckling. Men i vissa avseenden vill jag gärna hjälpa fjärilen att komma ut lite snabbare. Jag vill veta och förstå, jag vill utvecklas och hjälpa andra. Gärna nu på en gång. Ibland är det frestande att dra ut fjärilen ur puppan som utgör mig själv, att dra ut fjärilen ur puppan som utgör all kunskap och visdom i världen, att dra ut fjärilen ur puppan som utgör de varelser som lider. Av välvilja, jovisst, men det är ju sällan till någon glädje för fjärilen. Då får jag ha tålamod med mig själv, vara tålmodig och låta även tålamodet blomstra i sin egen takt. Vara tålig och modig. Vara tålmodig.
Tålamod och visdom. En ständig balansgång mellan att få saker att hända och att låta saker hända. Frågan är om vi vuxna verkligen vet att man inte kan påskynda processen. Kanske är vi alla barn. Välvilliga men otåliga. Kanske vet vi, förvisso, på ett intellektuellt plan att fjärilen bara kan komma ut i sin egen takt, men lik förbaskat finner vi oss själva stående vid puppan med kliande fingrar.
Tålamod. Tåla mod. Att tåla mod. Kanske krävs det mod för att vara tålmodig. Kanske skyndar vi på av rädsla, när vi står där och krafsar på puppans skal för att fjärilen ska komma ut snabbare.
På många sätt tycker jag nog att jag är en tämligen modig person. Jag försöker att våga mig utanför mina trygghetszoner, jag vågar ofta gå mot strömmen, jag vågar öppna mitt hjärta och jag vågar utmana mina rädslor. Däremot vill jag gärna påskynda processer. Inte alltid, inte när det gäller mitt jobb t.ex. Inte när det gäller barns utveckling. Men i vissa avseenden vill jag gärna hjälpa fjärilen att komma ut lite snabbare. Jag vill veta och förstå, jag vill utvecklas och hjälpa andra. Gärna nu på en gång. Ibland är det frestande att dra ut fjärilen ur puppan som utgör mig själv, att dra ut fjärilen ur puppan som utgör all kunskap och visdom i världen, att dra ut fjärilen ur puppan som utgör de varelser som lider. Av välvilja, jovisst, men det är ju sällan till någon glädje för fjärilen. Då får jag ha tålamod med mig själv, vara tålmodig och låta även tålamodet blomstra i sin egen takt. Vara tålig och modig. Vara tålmodig.
Med metta
Emma
Kommentarer
Postat av: Tina - Minnas mamma
Det är så sant! Jag tror att vi allt för ofta är där och krafsar, ivrigt och otåligt. Tyckte det var bra som du skrev, att det krävs mod för att vara tålmodig. Jag tror det absolut. Man måste våga kliva tillbaka och vara modig nog att våga låta saker och ting ske i egen takt och lita på att det blir bra ändå, utan att man är där och pillar och kliar hela tiden.
Tack för att ni kom på Minnas namngivningsceremoni!! <3
Postat av: Emma
Precis, så tror jag också!
Tack för att vi fick komma och dela den dagen med er! <3
Trackback
