Venit in mentem

Att flyga gick bra förresten. På väg ner fick min vän använda sin vänligt bestämda sida när det var dags att boarda. Hon påminde mig om att andas med magen och var ett jättefint stöd. Jag är så glad över att ha gjort denna resa med henne, det har varit underbart. På väg hem hade jag trevligt sällskap av en tjej som var med på samma retreat men vi hade inte platser bredvid varandra. Jag var således "ensam" (läs: inklämd mellan främlingar) och det kändes helt okej. Första flygturen var riktigt turbulent och jag fick öva på att använda verktygen från vistelsen i Thailand. De fungerade givetvis, det har man ju vetat i 2500 år, även om det såklart var en utmaning för mig att tillämpa dem. Sedan spenderade vi 5 timmar på Bankoks flygplats och överallt syntes löpsedlar och nyhetsinslag om terrorattacken mot WTC. Dagens datum utgjorde ju 10-årsjubileumet av Nine Eleven och amerikanska UD varnade för att flyga denna dag. Vi försökte att inte låta detta påverka oss. Det som sker det sker, det blir som det blir. På planet hade jag sedan ytterligare 10 timmar på mig att öva, varvat med välbehövlig sömn. Sedan åt vi frukost på Arlanda, pratade om vad vi skulle ta med oss från Thailand in i vardagslivet, åkte flygbuss till centralen och fortsatte samtala. Nu är jag hemma i min lägenhet igen, omgiven av dammråttor och räkningar. Dags att packa upp, tvätta, städa, betala räkningar och fylla kylen med mat. Det känns helt okej. Med ödmjukhet ser jag fram emot att försöka implementera läran och verktygen i vardagen. Jag vet ju att de fungerar, det handlar bara om att bestämma sig.

Jag funderar förresten på att skaffa facebook igen. Som en slags metta-kanal. Man kan ju välja hur man vill förhålla sig till allt som sker och existerar, vilka intryck man vill släppa in i sitt sinnes trädgård och med vilka intentioner man vill göra saker och ting. Detta genom att lyssna till den vackra inre rösten som viskar i hjärtat. 

Med metta till er alla /Emma